Att det första ägget man plockar ut ur förpackingen går sönder, och kladdar ner alla de andra äggen med äggula och äggvita. Plus att lite kommer på golvet med.
Så får man dessutom den hemska känslan av slöseri. Man har precis använt några av sina surt intjänade slantar på ett ägg som måste slängas. Sånt gör ont i själen. Det enda bra med dagen är att det känns som om jag gjort något nyttigt med den. Det räcker alltså med att jag tar mig de få metrarna till hemköp och köper saker, för att min dag inte ska kännas helt bortslösad. Och det måste ju vara positivt. Eller nåt.